onsdag, december 5

Stark och vältränad på insidan

Idag har jag gjort det som så många hyllar, prisar och förväntar sig vara självklart nyttigt. För mig var det stressigt, oroväckande, obehagligt och självklart förintande. Självmord borde anses vara mer hälsosamt och med all energi jag har kvar sedan denna lömska aktivitet borde det också vara jämställt.

Träning. Fysisk aktivitet. Kondition. Jag har idag suttit på en träningscykel i 50 minuter och därmed inte bara åsamkat mig utmattning utan även en smärta i den del av kroppen jag vanligtvis sitter på, då sadeln var av det obekvämaste slaget. Dock var självklart inte min egenplanerade träning slut därefter. 15 minuter i någon maskin som kan få även mig att fördöma kapitalismen och dess skapande av förutsättningar av kreativitet som leder till dessa ondskans verktyg, följde och mina ben dog.

Jag har inga problem med hjärt- och kärlsjukdomar, depression, diabetes eller blodtrycket. Mitt BMI ligger där det ska. Träning insuper jag i den mån jag springer till skolan, jobbet, bussar och efter förlöpta hundar. Varför ska jag då tvingas läsa en idrottskurs i vilken det inte anses vara tillräckligt med den obligatoriska timmen i veckan, utan utökar innehållet till den oerhört korkade idén med ett "eget träningsprogram"?


Med en t-shirt som bara den ger ett intryck av förlorad tidsinsikt som talar för att det borde vara valtider i vilka man vill göra Persson arbetslös innan du blir det börjades träningen. Givetvis gör jag min entré fem minuter senare än övriga delar av klassen eftersom detta var första lektionen på morgonen. Sedan ska jag sätta mig på cykeln, men förstår att jag sitter för högt upp i förhållande till pedalernas placering och min benlängd. Jag börjar skruva på en spak, får höra att man ska dra och det uppstår därmed en konflikt mellan mig och mitt träningsredskap redan innan jag börjat använda det.

Jag blir rätt varm efter allt följande konstant runtsnurrande av mina ben och det finns de som har mage att kalla mig otränad. Dessutom verkar mina kära vänner använda mig som mått för vad som är minimum för att vara tränad när det kommer till kondition och styrka. I min bekantskapskrets säger man inte att man är klen, man säger att man är som mig (eller ja, lite starkare såklart).

Om man blickar bakåt i tiden hade man inte namn som efternamn utan istället benämningar, exempelvis hette man Elin Orienterarfreak istället för Elin Gustafsson, Therese Förmycketoptimist istället för Therese Carlsen och Ena Kapabelmördare istället för Ena Hamzic. Efter en stunds funderan har jag nu konstaterat att de substantiv och adjektiv som förföljer mig skulle ge mig flertalet benämningar. Bland andra

- Klen (vilket orsaken till borde framkommit efter att ha läst blogginlägget)
- MUF:aren (förklaring överflödig, jag är tacksam när det är "MUF:aren" och inte bara "MUF" då de verkar se mig som hela förbundet personifierat i vissa sammanhang)
- Flatan (sedan den ödesdigra ideologidebatten på samhällskunskapen i vilken jag tillsammans med Elin tvingades representera feminismen)
- Sen (då klocka ofta går lite fortare än den borde)

Om ni nu ursäktar ska jag gå och äta en choklad och ägna mig åt en sysselsättning mer lämpad för mig som person. Läsning.

12 kommentarer:

Anonym sa...

Jag är stolt över dig.

Anonym sa...

fan vad du är kass, men det är inte så konstigt att du är otränad du är ju moderat så du bryr dig inte om vänner utan bara pengar!!!

Anonym sa...

jag njöt verkligen av att läsa din blogg. tydligen anser du att jag är en kapabel mördare. trevligt. men det jag blev upprörd över är att du inte har länkat till min blogg! OMG, Johanna, OMG!

. sa...

Ena, din länk kommer in una momento! Men då förväntar jag mig en länk tillbaka :)

Och anonym, hur gör du kopplingen från otränad till att inte bry sig om vänner för att jag är moderat? Men det är förståeligt att vara flummig, jag tror förresten jag har en aning om vem du är och tycker därmed bara att det hela är himla roligt och skrattar nästan lika mycket som till bowlingklot.

Anonym sa...

man kan faktiskt bli så upp rörd att man skriver något sådant när man inser att man har gått upp 4 timmar för tidigt och gått till skolan redo att studera som en naturare. och sedan när man är arg och tjurig så der man fredrik le mot mig från en Café och då sprack fördämningarna!

Anonym sa...

vem är denna anonymous? och jag länkade till dig för VÄLDIGT länke sen (fattar du? haha, jag drog ett skämt.)

Anonym sa...

Men Ena, kom igen nu.. tänk.. vem tror du att den anonyma är? det måste du ju förstå.

Och nej, det där klassas inte som ett skämt.

Anonym sa...

Ena, du ska inte klaga på herr a. Och seriöst, listar du inte ut vem den anonyme är inom kort blir jag upp rörd med särskrivning.

Anonym sa...

Jag har listat ut vem herr A är för länge sedan, ville bara påpeka detta. Alla är ju inte lika dryga som Ena här i världen ;)

. sa...

Fast herr A är ju inte samma person som anonym nu. Herr A är mannen med skämten ingen vill höra, vem jag jämställde Ena med. Anonym är människan vars längd är för lång.

Och nu är jag snart uppe i blondinbellaantal när det kommer till kommentarer.

Anonym sa...

Jaha, men johanna du kan inte förvänta dig att jag ska hålla koll på alla ni två diskuterar, jag som var så stolt över min bedrift :( Givetvis menade jag att jag visste vem den anonyme var... Suck :P

ena sa...

Men jag anade vem han var, men jag kunde inte riktigt vara helt säker. Och alla ni som klagar på mig ska absolut inte göra det eftersom ni är MINST lika korkade. Johanna vet inte vad klockan är, Therese kan tydligen inte svänga och Elin springer runt träd på sin fritid.